This is a qualitative research paper, which aims to examine how religion classes are conducted in inner-city and suburban schools. Interviews have been performed with two religion teachers, one at Grindtorp School in Alby and one at the English Gymnasium in Södermalm. There have been performed interviews with eight students, four from each school. The students have a different age, sex and religious beliefs. With these interviews we can get a better understanding how the students of today?s school think about the religious education.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3..

Denna uppsats är en studie i huruvida spelfilmer kan sägas vara en pedagogisk metod eller underhållning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte är därför att ur både pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frågan om film gynnar lärande och undervisning i religionsämnet. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi använt oss av intervjuer bland pedagoger och enkät bland elever. Vi har utgått ifrån följande teman: attityd, förväntan, motivation, filmens tillämpning samt filmens fördelar och nackdelar.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna..

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..